Trista tider, men så mycket kärlek

Idag är en trist dag. Tårarna har runnit men jag har min Bellsefis, min bebis, mitt hjärta, mitt allt som alltid känner på sig när mamma är ledsen och går som en svans efter mig hela tiden. Förstår inte hur ett djur och en människa kan betyda så mycket för varandra. Det finns ingen som älskar mig som hon gör! ♥

Och nu är hon här, hos mig och snoosen. Det har gått bättre än jag trodde med katten! Så himla skönt att det kommer att funka, jag behöver min snutta! 
I morse tog vi en skogstur på en och en halvtimme, bara hon och jag. Hon är ju dock lite hjärndöd nu när hon är skendräktig men det gör inget :P
 
 
Snoosen är go och bjuder på bio och mat ikväll han. Taken 2. Skönt att få något annat att tänka på och bara ha mys!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0